Varför välja läder tillverkat i Sverige?

Garveriindustrin är en liten industri i Sverige och idag finns det endast fyra garverier/berederier som arbetar i industriell skala. De olika företagen har specialiserat sig på olika nischer inom läder och skinnproduktion och konkurrerar därför inte med varandra.

I Sverige finns Elmo Sweden som primärt fokuserar på att tillverka läder till möbler och bilinteriörer, Tärnsjö Garveri som specialiserat sig på tillverkning av vegetabiliskt läder, Kero Leather som primärt arbetar med renskinn som är en unik råvara och slutligen Tranås Skinnberedning som bereder fårskinn.  

Den svenska garveriindustrin var stor i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Vid denna tid utvecklades garverierna från att vara hantverk till industrier vilket ledde till att antalet garverier minskade. Trots detta fanns det mer än 100 garverier i Sverige i början på 1900-talet. 

Den stora nedgången för garveriindustrin inträffade efter andra världskriget och berodde på flera faktorer. En bidragande orsak var att den svenska skoindustrin kom i kris och flera betydande skofabriker som använt svenskt läder lades ned. Ytterligare anledningar till branschens nedgång är att högre miljökrav ställdes på industrin. Samtidigt ökade arbetskostnaderna väsentligt medan en stor del av läderimporten kom som lågprisläder från länder i Asien.

Däremot har garverierna i Sverige klarat sig relativt bra under de senaste 20 åren och antalet garverier har varit oförändrat trots att några företag har omstrukturerats under denna tid.

Framtiden ser ljus ut för de svenska garverierna eftersom de garverier som idag producerar läder och skinn har hittat sin speciella nisch och är konkurrenskraftiga internationellt med mycket hög kvalitet på produkterna.

De svenska garverierna samarbetar tillsammans med de övriga nordiska garverierna i miljöfrågor. Detta betyder att de nordiska garverierna oftast kommenterar nya lagförslag inom EU under remisstiden, man håller sig uppdaterad om nya initiativ på miljöområdet som berör garverier samt utbyter erfarenheter genom ett intensivt nätverksarbete.  

Idag tillverkas merparten av allt läder i Asien och Kina är den största producenten av läder. I Europa är garveriindustrin fortfarande mycket betydelsefull. Italien står för cirka 60% av den europeiska produktionen. Italien är också fortfarande den tredje största producenten av läder i världen.

De svenska garverierna ligger i framkanten i världen när det gäller miljöarbete och nämns ofta som ett bra exempel internationellt. Anledningen till detta är dels miljölagstiftningen i Sverige men även att de svenska garverierna har valt att satsa på miljövänliga alternativ i produktionen.

De svenska garverierna regleras genom den så kallade miljöprövnings-förordningen. Detta betyder att garverierna beroende på storlek antingen är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga. Oavsett vilket måste garverierna leva upp till de miljövillkor som myndigheterna har bestämt och som en tumregel blir kraven högre och mer detaljerade ju större garverierna är. Det är i Sverige vanligtvis länsstyrelsen som kontrollerar att kraven uppfylls. Vidare följer de svenska garverierna även krav i förordningar från EU som exempelvis kemikalielagstiftningen i REACH.

Man ska vara uppmärksam på att det är enbart företag med produktion i Sverige som får svenska miljökrav och även regelbundna inspektioner från myndigheterna. Det är således inte korrekt att företag med produktion utanför Sverige kan leva upp till svenska miljökrav eftersom de inte har svenska miljökrav (som kan variera beroende på lokala förhållanden) och vidare har de inga inspektioner från svenska myndigheter.    

Nej, hudar och skinn är en biprodukt till köttindustrin och tillgången på hudar och skinn bestäms av köttproduktionen. Värdet på hudar och skinn motsvarar enbart en mycket liten del (ofta 1 – 3%) av hela djurets värde och har under senare år minskat ytterligare.

Det finns nya vetenskapliga undersökningar från USA som publicerades 2021. Undersökningen som baseras på data från 1995 – 2019 visar att antalet djur som slaktas inte påverkas av priset på hudarna dvs. det slaktas inte fler djur om priserna för hudar ökar.

Efterfrågan på läder har under senare år minskat medan köttätandet globalt inte minskat. Detta har lett till att i exempelvis USA och Australien har man varit tvungen att kasta (deponera) hudar istället för att tillverka läder. Under 2019 deponerades 5,5 miljoner hudar i USA och under 2020 deponerades 4,8 miljoner hudar istället för att tillverka läder från detta material. Läder har istället ofta ersatts av olika plastmaterial som är oljebaserade material. Man kunde under 2020 ha tillverkat läder från hudar som deponerades i USA till att tillverka 86,4 miljoner skor eller 1,6 miljoner soffor istället för att slänga (deponera) hudarna.

Djurens välmående är viktigt för garverier även om det inte alltid är så lätt att påverka slakterier och lantbrukare om detta. Hudarnas/skinnens kvalitet blir bättre om djuren har ett bra liv medan stress hos djuren påverkar hudarnas kvalitet negativt. Därmed blir också kvaliteten på läder som produceras sämre.

Man arbetar idag mer och mer på att ha en spårbarhet av de hudar som används vid lädertillverkning så att konsumenten kan få informationen varifrån hudarna kommer även ned till vilket lantbruk som djuret växt upp på. Detta kommer göra det lättare för konsumenter att vara säkra på att djuren behandlats bra under sin levnadstid.  

Man kan säga att garvning är en potentiellt förorenande industri och i många delar av världen orsakar garverierna stora miljöproblem (exempelvis i Bangladesh).

Det har dock utvecklats miljövänliga teknologier att tillverka läder där miljöbelastningen har minskat väsentligt. Det kommer dock alltid att finnas kvar en miljöbelastning från garverier och man har därför utvecklat moderna och effektiva metoder för att behandla avloppsvattnet och ta tillvara på de avfallsprodukter som bildas.

Det kan exempelvis nämnas att avfall från garverier i Sverige bland annat används till att producera biogas med bra resultat och till att producera gelatin som används vid godistillverkning.   

Siffror på hur mycket miljöbelastningen kan minska genom användning av miljövänliga alternativ kan erhållas via Svenska Garveriidkarföreningen.

Garverier liksom de flesta industrier använder vatten i sina processer och efter processerna blir vattnet till avloppsvatten som måste renas innan det släpps ut till recipienten.

De svenska garverierna använder olika strategier men det gemensamma för dem är att vattnet renas enligt de stränga miljökrav som finns i Sverige. Två garverier har sina egna reningsverk som behandlar vattnet innan det leds ut till recipienten. Ett garveri gör en för-rening på garveriet innan vattnet renas i det kommunala reningsverket medan det fjärde garveriet leder sitt vatten till det kommunala reningsverket. De kommunala reningsverken som tar emot vatten från garverier i Sverige är byggda för att rena vattnet från garverier och garverierna betalar självfallet för den extra kostnad som reningsverket har att rena vattnet.

Garverier använder många olika kemikalier i samband med lädertillverkning. De svenska garverierna följer den europeiska kemikalielagstiftningen som kallas REACH. Detta betyder att kemikalier som kan vara farliga antingen för hälsa (både för arbetare och konsumenter) eller miljö har ersatts av andra mindre skadliga kemikalier.

Det sker hela tiden en utveckling avseende kemikalier och ny kunskap kan visa att kemikalier som tidigare ansågs miljövänliga i vissa fall kan ha negativa effekter på miljö eller hälsa. De svenska garverierna följer därför noggrant med den tekniska utvecklingen och om vetenskapliga studier indikerar att en kemikalie som används kan ha negativa effekter startas ett omfattande utvecklingsarbete tillsammans med kemikalieleverantörer för att hitta ett bättre alternativ. Detta betyder de svenska garverierna hela tiden försöker ligga före i utvecklingen och ersätta problematiska kemikalier med säkrare alternativ innan kemikalierna förbjuds.       

Nej, ingen av ovanstående kemikalier används vid garvning i Sverige. Det är ibland man ser dessa kemikalier nämnas i samband med läder och läderproduktion och vi ska nedan kort beskriva varför.

Arsenikdisulfid användes för många år sedan i samband med avhårning av hudar. Kemikalien har inte använts på väldigt många år i garveriindustrin. Idag används exempelvis natriumsulfid istället.

Mindre mängder kadmium kunde tidigare finnas i vissa färgpigment (gul färg) men är sedan länge ersatta av andra färgpigment vid lädertillverkning.

Hexavalent (sexvärt) krom som är allergiframkallande och även kan ge lungcancer vid inandning används inte vid garvning. Den absolut vanligaste garvningsmetoden i världen är garvning med trevärt krom som är en annan kemisk form av krom med helt andra egenskaper än sexvärt krom.

Det har visat sig att små mängder av trevärt krom kan omvandlas till sexvärt krom i läder under vissa förhållanden. Detta är dock välkänt av garveriindustrin och man har kunskap om varför detta sker och hur man kan undvika att sexvärt krom bildas. De svenska garverierna följer dessa riktlinjer noggrant och hexavalent krom finns därför inte i läder som producerats i Sverige. Däremot kan sexvärt krom i några tillfällen upptäckas i importerat läder där processkontrollen inte varit tillräcklig. Det är inte tillåtet att sälja läder som innehåller sexvärt krom inom EU och svenska myndigheter som exempelvis kemikalieinspektionen kontrollerar ofta detta genom att analysera läderprodukter på marknaden.

Läder är ett unikt material som kommer från hudar och skinn som garvats. Det finns till och med en europeisk standard (EN 15987) som klart definierar vad läder är.

Dessvärre finns det en del tillverkare av andra alternativa material till läder som felaktigt kallar sitt material för läder eftersom många konsumenter förknippar läder med bra kvalitet. Exempel på detta är veganläder, ananasläder och äppelläder.

Garveriindustrin har inget emot att alternativa material utvecklas men anser att det är viktigt att konsumenten får veta vad det är för material. Exempelvis kan nämnas att veganläder ofta är plastmaterial och enligt vår uppfattning är det viktigt att konsumenten får denna information.  

Nej, det är inte korrekt. Lädertillverkning består av ett flertal processer och alla garverier oavsett garvningsmetod använder kemikalier exempelvis i samband med avhårning, färgning och fettning av läder.

Även om vi enbart tittar på själva garvningsprocessen är påståendet inte korrekt. Vegetabila garvämnen består av extrakt från bark, trä eller plantor men även dessa extrakt består ju av kemikalier.

Läder har många användningsområden. Det största användningsområdet för läder idag är till skor och ungefär hälften (50 %) av allt läder som produceras i världen används till skoframställning. Användningen av läder till skor har dock visat på en nedgång under senare år och läder har upplevt en stor konkurrens från alternativa material. Vidare används cirka 20 % av allt läder till beklädnadsindustrin.

Möbel- och bilindustrin är stora användare av läder och strax under 20% av allt läder används till möbelläder och billäder. Framförallt billäder har under de senaste 10 åren visat på en uppgång.    

Vidare används cirka 15 – 20 % av allt läder till andra användningsområden inklusive handskar, handväskor, remmar, sadlar med mera.

Beteckningen ”veganläder” är egentligen felaktig eftersom det enligt internationell standard inte är läder. Begreppet används ofta för material som ska imitera läder men som är tillverkade utan animaliska produkter. Materialet består oftast av PU (polyuretan) och är således en plastprodukt. Detta nämns oftast inte utan man försöker få materialet att framstå som ett miljövänligt alternativ till läder och samtidigt dra nytta av läders goda rykte som ett material med hög kvalitet.

Det finns även ett antal material på marknaden som delvis baseras på naturliga material (exempelvis ananasläder och äppelläder). Oftast består dessa material av två plastskikt där man inkluderat det naturliga materialet mellan dessa plastlager.

En vetenskaplig undersökning från Tyskland av ett flertal av dessa material publicerades i början av 2021. Undersökningen visade att läder var det material med de bästa egenskaperna (man undersökte egenskaper som är relevanta för skotillverkning). Det fanns alternativa material som hade bra egenskaper på vissa tester men därefter inte kunde konkurrera med läder på andra tester. Vidare hittade man miljöfarliga ämnen som ftalater i flera av de alternativa materialen till läder. En kopia av den vetenskapliga rapporten kan erhållas från Svenska Garveriidkarföreningen.